ISOC-SE för ett inkluderande och öppet Internet

Det är mycket nu!

Extremt mycket roligt som händer, vilket har fått mig att prioritera hårt. Tyvärr har blogginläggen samlat på sig damm, vilket jag beklagar. Inför helgen vill jag därför passa på att göra ett kort inlägg om ISOC-SEoch mitt utökade engagemang i föreningen.

Årsmötet för ISOC-SE antog valberedningens nominering av mig som ledamot och ordförande i föreningens styrelse. Det är med en stor ära och lika stort mått av tillförsikt som jag kliver in i rollen. Avgående ordförande, Östen Frånberg, har varit med och etablerat ISOC-SE och med stor framgång bidragit till en 15-årig utveckling av föreningen. Jag kommer att ta till mig så mycket som möjligt av Östens och andra förtjänstfulla medlemmars samlade kompetens för att tillsammans med medlemmarna driva ISOC-SE framåt. Det arbete som Östen gör inom IVA kring Internet of Things kommer säkerligen att generera seminarier och annat inom ISOC-SE framöver.

En av vår förenings medlemmar, Jonas Lejon, har skrivit ett inlägg som handlar om kärleken till Internet. Jag kan bara rekommendera alla som älskar Internet att följa Jonas uppmaning och gå med i ISOC-SE.

Hyperuppkoppling – kriterierna i WEF-rapport

Lovade att läsa på World Economic Forums ”The Global Information Technology Report 2012” och har kommit en bit på väg. I mitt förra inlägg skrev jag om begreppet Hyperconnected. Nu följer jag upp med de kriterier som ingår i begreppet och som ligger till grund för Sveriges förstaplats i NRI (Network Readiness Index). Kriterierna är:

  1. Konvergensen mellan IT och telekom
  2. Fokus på regleringar som berör hyperuppkopplade världen
  3. Nätneutralitet
  4. Tillgång till mobilt bredband
  5. Kostnaden för bredband
  6. In-memory-teknik och analysmöjligheter för att hantera big data
  7. Realtidsanalys avseende big data
  8. Värdet av digitala spår för kommersiella strategier och offentlig policy (sociala analyser av big data)
  9. Nyttan av hypperuppkopplade möjligheter för organisationer och samhället
  10. Maximering av nytta med digitalisering
  11. Teknikeffekt i utbildningen

Fyra delindex står för totala vägningen av betyg:

  • Delindex 1: Miljö
    • Politiskt och regulatoriskt
      • Effektivitet hos lagstiftaren
      • IT-lagar
      • Oberoende jurisdiktion
      • Effektivitet i legala systemet vid dispyter
      • Effektivitet i legala systemet avseende utmaning av regleringar
      • Skydd av upphovsrätt (IPR)
      • Piratkopiering i %
      • Antal processteg för att validera ett kontrakt
    • Affärer och innovation
      • Tillgång till senaste tekniken
      • Tillgång till riskkapital
      • Skattesats, vinstprocent
      • Tid som krävs för att starta företag
      • Antalet processteg för att starta ett företag
      • Intensitet i lokal konkurrens
      • Kvalitet i handelshögskolor
      • Offentliga upphandlingar av teknik
  • Beredskapsindex
    • Infrastruktur och digitalt innehåll
      • Elproduktion kWh/invånare
      • Mobil nätverkstäckning
      • Internationell internetbredbandstäckning
      • Säkra internetservrar per miljon invånare
      • Åtkomst till digitalt innehåll
    • Tillgång (kostnad)
      • Mobilkostnad
      • Bredbandskostnad
      • Internet och telefoni, konkurrensindex
    • Kompetens
      • Kvalitet i skolan
      • Kvalitet i matematik och naturvetenskap
      • Högre utbildningsprocent
  • Användningsindex
    • Individuell användare
      • Mobila abonnemang per 100 invånare
      • Internetanvändare per 100 invånare
      • Hushåll med egen dator
      • Hushåll med internetuppkoppling
      • Fasta bredbandsabonnemang per 100 invånare
      • Mobila bredbandsabonnemang per 100 invånare
      • Användningen av sociala nätverk
    • Affärsanvändare
      • Teknikanvändning i firmor
      • Kapacitet för innovation
      • Antal patentansökning per miljon invånare
      • Nivå av internetanvändning för företag
      • Utbildning av personalen
    • Användning i offentlig sektor
      • Prioritering av IT
      • Vikten av IT i framtidsvisioner
      • E-tjänsteindex
  • Effektindex
    • Ekonomisk effekt
      • ITs effekt på nya tjänster och produkter
      • ICT-relaterade patentansökningar per miljon invånare
      • ITs effekt på nystartade företag
      • Anställningar i kunskapsintensiva aktiviteter
    • Sociala effekter
      • ITs effekt för åtkomst till grundläggande tjänster
      • Internetåtkomst i skolor
      • IT-användning och effektivitet i offentlig sektor
      • E-deltagandeindex

Utifrån kriterier och index avgörs sedan NRI, där Sverige är vinnare.

Sverige leder i en hyperuppkopplad värld

World Economic Forum med säte i Geneve publicerar sedan 2001 ”The Global Information Technology Report”. Årets upplaga utgår från begreppet ”Networked Readiness” utifrån perspektivet att vi lever i en hyperuppkopplad värld. I ett Networked Readiness Index (NRI) listas världsledarna och Sverige kammar hem första plats:

Eftersom rapporten är omfattande (drygt 400 sidor) har jag ännu inte läst den i hela sin omfattning. Men, det jag har plockat ut är begreppet Hyperconnected enligt rapportförfattarna:

More precisely, over the past decade, the world has become increasingly “hyperconnected.” We live in an environment where the Internet and its associated services are accessible and immediate, where people and businesses can communicate with each other instantly, and where machines are equally interconnected with each other. The exponential growth of mobile devices, big data, and social media are all drivers of this process of hyperconnectivity.”

Det som kallades för ”konvergens” för 10 år sedan har berikats med en social dimension, molnutvecklingen och den utveckling vi ser med Internet of Things. Numera kallas det alltså för ”Hyperconnected”.

Jag kommer att ägna påskhelgen åt att läsa rapporten från WEF och återkommer med en uppdatering.

Uttråkad? Allt känns tomt och meningslöst? Bra!

Jobbar hemifrån idag eftersom jag har åkt på feber, ont i kroppen och stela leder. Tråkigare får man leta efter. Men, jag är en född optimist som alltid ser ljust på tillvaron. Därför bekämpar jag ”tycka-synd-om-mig-själv-bacillen”. Accepterar att det är trist att inte få vara med kollegorna och gemenskapen på jobbet. Går med på faktum att jag inte är på topp och funderar istället hur jag kan nyttja tiden på ett uppbyggligt sätt. Första insikten är att jag verkligen uppskattar min ”vardag” och det jag gör. Nästa insikt talar om för mig att ta det lugnt och kontemplera. På nytt upptäcka varför jag strävar efter det jag gör och vad jag vill förändra. Känner mig helt plötsligt pigg i tanken och kreativ.

Tredje insikten som kommer smygande är att jag inte borde vänta på en sjukdom för att stanna upp, ha tråkigt ibland och få känna tomhet/meningslöshet. Varför inte planera för en dag då och då?

CMO vill höja sin teknik-IQ

Läser en intressant artikel i Executive Report. Det är analysföretagen Forrester och Heidrick & Struggles som har gjort en enkät. Chefsmarknadsförare ser att en teknisk IQ möjliggör för dem att påverka viktiga affärsstrategier. Ett litet utdrag ur rapporten:

 

But in a world powered by a technology-empowered customer, the number-one skill to improve

on is digital: 40 percent of CMOs say increasing their technology savvy is their top self-improvement

goal, a dramatic increase from the previous survey in 2008.

For CMOs to prove the value of their role and justify the marketing investment, they must clearly illustrate

the ROI of marketing plans, influence the understanding of their brand strategy across other functional

areas of the company, and engage technology and sales peers to create a consolidated vision of how to

succeed with customers,” said David M. Cooperstein, Forrester vice president and practice leader serving

CMO & Marketing Leadership Professionals.