Gamla modeller

Hoppas att du har haft en god påskhelg. Själv har jag haft en lyckad helg med mängder av umgänge, skogspromenader och reflektioner om tillvaron. Vet inte hur det är med dig, men när jag är ledig ett par dagar sätter hjärnan igång att ”hitta på” en massa saker. En av alla aktiviteter bland de små grå blev en tanke om att skapa en ny form av bok. Har inte tänkt klart på långa vägar än, men jag började så smått att gå igenom mitt förråd av gamla modeller. Kan inte låta bli att dela med mig av några.

Den första dateras till tidigt 2000-tal, jag skulle gissa runt 2001/2002. En helt underbar illustration av en driven och passionerad person som står stadigt förankrad i en värdegrund. Låter bilden tala för sig själv:

 

WP_20170417_17_36_25_Pro (2)

Den andra är mitt försök att skapa en modell för en Chief Security Advisor som bygger på kontinuerligt lärande. Vill datera den till 2004.

WP_20170417_17_37_31_Pro (2)

Den tredje modellen är från 2009 och tiden när vi drog igång Cloud Sweden (ett exempel på checklista som rör juridik). Här tänkte jag mig någon form av kvalitetsstämplar och klassificeringar av innehåll från de arbetsgrupper som vi drog igång.

WP_20170417_17_37_16_Pro (2)

Den fjärde är den färskaste och har bara ett drygt år på nacken. Det är min lilla bild över ämnet trendspaning inför kursstarten ”Trendspotting in theory and practice” på Mälardalens Högskola.

WP_20170417_17_37_45_Pro (2)

Varför dammar jag av gammalt, mossigt, material? Jo, för när tankar om något nytt format slår rot är de inte lätta att göra sig av med. Rätt som det är kan det hända att en bok har fötts.

Beslutsgym för kvalitativ muskelmassa

Det har varit en fantastiskt händelserik vecka med många extremt viktiga möten och diskussioner. Jag är full av kärlek till människor som vill något, tänker framåt, delar med sig frikostigt och står för sina ideal. Har umgåtts intensivt med sådana människor och det ger energi. Följande inlägg skapas av ren eufori och grundas i diskussioner om beslutskapacitet: Vad är god beslutskompetens?

Utifrån mitt perspektiv är det ett antal nyckelområden som är så självklara att vi ibland komplicerar saker för att det enkla verkar vara för lätt. Beslutsgången består av:

  • Definition av problemet
  • Lagbygge för att tackla frågan/frågorna
  • Målsättningen med spelet
  • Valmöjligheter och eventuella ramar för spelet
  •  Utvärderingsprocessen för att komma framåt
  • Beslutsprocessen

Slutligen kommer den mest kritiska komponenten (enligt mig): Implementationen av beslutet!

Har ägnat senaste två veckorna åt kompetensrevidering, som jag skrev i det förra inlägget. Det, i kombination med mina spännande möten den här veckan, har gett ett antal uppslag kring personliga egenskaper för framgång:

  1. Kompetensträning på elitnivå – Med det menar jag ett medvetet och aktivt förvaltande av den egna kunskapen och färdigheterna som utgör ens kompetens. Bra beslutsfattande grundas på trygg kompetens och aldrig på siffror.
  2. Kommunikativ förmåga – Kunna visualisera idéer och uppslag. I dialog med andra låta idéerna gro och växa sig vilda. Tillsammans skapa berättelser som stärker gemensamma värderingar och mål.
  3. Ständigt kalibrerad etisk kompass – Affärsvärlden är full av egon som sätter sitt bästa framför verksamhetens bästa. Stå stadigt på en moralisk riktig grund och vik inte för härskarteknikens mästare. Såvida de inte har rätt.
  4. Komplexitetsförenklare – I en komplex värld gäller det att skapa sig en översiktsbild, borra sig ner i de viktiga detaljerna och våga lämna det oviktiga helt. Det går alltid att gå tillbaka och hämta upp något glömt, istället för att drunkna i massan.

Har även fastnat för en fras myntad av Jack Welch: ”Face reality as it is, not as it was or as you wish it to be!”

Träningsprogram för beslutsstyrka

För egen del försöker jag varva tunga övningar med lite lättare från tid till annan när det gäller beslutsstyrka. Genom att medvetet träna för långsiktighet har jag upptäckt att det finns många duktiga medtränande vänner. Beslutsstyrkeallianser är extremt lyckade och ger mycket energi och utbyte.

Precisa frågor för att borra sig ner i kärnan

Gör en större revidering av mina olika färdigheter och kompetens för att ytterligare stärka de områden jag är bra på och som bidrar vidare till min roll. Personligen har jag för länge sedan släppt idén om att utveckla ens svagheter. Är övertygad om att det urvattnar mig som individ. Istället fäster jag större vikt vid att utveckla mig inom de områden som har gjort mig till den jag är och utmana gamla föreställningar och kunskaper som har passerat bäst-före-datum. Under revideringen kom jag över mina anteckningar från en av de bättre kurser jag har deltagit på: Precision questioning and answering med Dennis Matthies. Tänkte dela med mig av mina anteckningar och egna reflektioner. Jag kommer själv att göra en uppfräschning av kunskapen och skapa ett nytt frågeangreppssätt som passar nuvarande situation.

Precision questioning – vad är det?

Grundläggande principen bakom PQ & PA är att skapa effektivare verksamhetsmöten. Dessutom finns en inbygd effekt som utmanar ens föreställningar och öppnar sinnet för kritiskt tänkande. Den senare kräver en hel del medvetet arbete och övning, men jag tillämpade det framgångsrikt under åren på Microsoft. Genom praktiseringen av PQ & PA går det att bryta ner komplexa områden till kommunicerbara delar och öppna upp krystade skyttegravskrig för dialog. Utöver kunskapen om, och kompetensen kring, PQ & PA krävs en stor portion personligt mod. Att våga vara osvensk och kliva fram. (Vittnesmål ur egen erfarenhet: Ibland gör det ont och man får ta en hel del stryk och skit. Alternativet är att släppa på sin personliga integritet och låta bitterheten äta en från insidan. Utifrån det perspektivet är det lättare att stålsätta sig och stå upp för sin idé. Ända till man inser att den inte håller. Då är det bara att medge att man hade fel och konstruktivt gå vidare på ett annat spår.)

Så här fungerar det

Modellen grundas på frågeområden som faller inom sju kategorier:

  1. Go / NoGo: Behöver vi tala om det här?
  2. Clarification: Vad menar du?
  3. Assumptions. Vad är det för antaganden vi gör?
  4. Basic Critical Question: Hur vet vi att det är sant?
  5. Causes: Vad är det som orsakar det här?
  6. Effects: Vad blir effekten?
  7. Action: Vad är det som ska bli gjort?

Varje kategori utgör ett frågeområde där mängder av olika frågor kan ställas. Modellen bygger på att man börjar med högnivåfrågor inom en kategor för att därefter borra sig ner efter behov. Det kan handla om att verifiera något, testa hållbarheten i ett påstående eller bara skaffa sig information. Exempel på frågor per område hittar du hos Vervago.

Det finns ett antal principer att hålla sig till:

  • Princip 1: Var en situationsanpassad frågeställare först, därefter kan du bli en precis frågeställare. Det innebär att sätta frågor i rätt sammanhang/kontext och använda frågor som är relevanta för just den situationen.
  • Princip 2: Strukturen när du använder dig av PQ & PA liknar en gruva med större orter och många mindre tunnlar som förgrenas åt olika håll och går olika djupt. Gå aldrig djupare än du behöver.
  • Princip 3: I rollen som den som ställer frågor bär du sväva och flyta i vägningen mellan olika ingångsvägar. Även om du väljer en ingång kan situationen förändras och du behöver då ändra ditt angreppssätt. Var alltid tydlig med det du vill uppnå.
  • Princip 4: Den som svarar bör styras att svara på kärnfrågan först, för att därefter förklara detaljerna.
  • Princip 5: Svaret är alltid en förenkling. Som den som leder frågorna är det ditt ansvar att fokusera på det som är viktigt.
  • Princip 6: Låt det sociala sammanhanget färga hur du frågar, men inte vad du frågar. En sensorisk förmåga och fingertoppskänsla krävs för att inte vara burdus i fell sammanhang (ibland kan det vara lämpligt).

Utöver principerna finns ett antal värderingar som deltagare i en PQ & PA behöver (för)hålla sig till:

  • Rättframhet: Var öppen och rak i din talade och indirekta (kroppsspråk, tonläge) kommunikation.
  • Mod: Våga tackla svåra frågor och ducka inte.
  • Intellektuellt ”kontrakt”: Den som frågar står alltid för sina frågor, den som svarar står alltid för sina svar.

Lite råd från coachen (Matthies)

Tilliten är nyckeln till lyckat PQ & PA. Det krävs en hel del planering, analytisk förmåga och integritet för att lyckas i båda rollerna. Det gäller att hålla i minnet att flera faktorer kan påverka diskussionen:

  • Tonläget: Från hjälpande till neutralt. Från otåligt till straffande.
  • Tempot: Från lugnt och eftertänksamt till ett bombardemang.
  • Koncishet: Från att varje ord vägs på guldvåg till konversation.

Princip 5 säger att svaren alltid är förenklingar. Enligt Dennis finns det lägen när förenklingarna kan bli farliga och man behöver då se upp. Ett exempel är svar på kärnfrågan ihop med en varningsflagga: ”Baserat på vad vi vet idag”, ”bästa scenariot är” eller ”ett aggressivt datum skulle vara”. Ett annat bra sätt är att göra så kallade ”torpedo alerts”: Fråga om det är något som du behöver veta och som du inte har frågat.

Några tips till den som ställer frågor:

  • Om den som svarar har problem med att förstå dina frågor behöver du fundera på om du pratar för fort eller om du är för rakt på sak
  • Om den som svarar slarvar behöver du fundera på om du är för mycket konversationsbaserad
  • Om den som svarar smalnar av i svaren eller intar skyddsposition behöver du förstå om du är aggressiv eller attackerar för hårt. I så fall behöver du ändra tonläge och koppla om.

Några tips till den som svarar:

  • Du ger för mycket detaljer om motpartens ögon blir glasartiga, den börjar avbryta dig eller är irriterad
  • Du ger inte tillräckligt med detaljer om motparten visar tecken på förvirring på grund av din korthet eller irriteras för att behöva ”dra ur dig” saker
  • Säg inte till den som frågar att den inte kan sin sak. Erbjud något: ”Vill du att jag förklarar?”, ”Vill du ha en snabb definition av?”

Jag har haft nytta av kursen under lång tid. Har inte använt mig av kunskapen en tid och fräschar nu upp minnet för att komma tillbaka i bättre form för en ny tid och nya förutsättningar.

It-strategisk kompetensmodell

Frukostmöten är otroligt effektiva forum för kreativa möten. Jag behöver ta mig i kragen och återgå till en god vana från förr att ha minst ett frukostmöte i veckan. Under mitt senaste frukostmöte tidigare i veckan träffade jag två tidigare kollegor under frukosttemat ”it-strategiskt arbete” och ”kvalitetsarbete som en naturlig del i livet”. Det var en mycket givande timme där vi kom fram till att kvalitetsarbete och it-strategiskt arbete flätas in i varandra. En av kollegorna presenterade en kvalitetsformel enligt följande;

QWL = TPQ + TQC + LDS

Där förkortningarna står för:

QWL: Quality as a Way of Life

TPQ: Total Personal Quality

TQC: Total Quality Control

LDS: LeaDerShip

Utifrån den formeln har han arbetat med något han kallar för innovationskonsolidering med skarpt fokus på utvecklingen av rätt förmågor med fingertoppskänsla för tajming. Genom fokus och innovationsperspektivet har han arbetat med att eliminera allt onödigt arbete genom att skapa en tillitskultur. Genom att ge andra utrymme och lita på deras inneboende förmåga har han hittills lyckats eliminera den politiska dimensionen i arbetet. Hans främsta tips för resan är:

  • Skapa ostruktur i kalendern med extremt mycket ”luft”, för att:
  1. Ha tid för dialog i alla led
  2. Lämna mycket tid för reflektioner
  3. Skapa spontana expertforum när behoven uppstår
  • Arbeta actionorienterat och iterativt där lärandet ständigt återförs in i det it-strategiska arbetet

Själv diskuterade jag en kompetensbaserad modell (se bild 1) och tog kollegornas samlade kraft för att se om kvalitetsformeln på något vis skulle kunna mappas in. Resultatet syns i bild 2.

 

Bild 1: En it-strategisk modell

Bild 2: Modellen med kvalitetsindikatorer

Så här långt in i ”leken” tog frukosttiden slut och vi var tvungna att bryta för att återgå till att få ”skit under naglarna”. Med någon dags distans känner jag att vi är något på spåret.

 

Engagemangsbygge för resultat

Tidigare i veckan fick jag tillfälle att på djupet fundera över frågor som rör vilja, engagemang och prestation som individ och i team. En stark vilja med tillhörande engagemang kan försätta berg. Vilja i sig är ett abstrakt och centralt begrepp. Jag ser viljan som en manifestation av den värdegrund vi står på. Från den positionen hämtar vi in signaler från omgivningen, resonerar och skapar en personlig förståelse i medvetandet. Härifrån tar jag utgångspunkten för diskussion om engagemang. Utifrån de diskussionerna som jag hade tidigare i veckan har jag funderat vidare kring engagemang och ser att en organisation (team) behöver tre pelare:

  • Rationell – Alla förstår sina roller och ansvar
  • Emotionell – Passionen och glöden som varje individ tar med sig in i organisationen (teamet)
  • Motivation – Viljan att investera stort mått av energi på att prestera väl i rollen
Utifrån ett ledarskapsperspektiv behövs ärlig uppmuntran och signalering att inte ens himlen är en begränsning när det gäller för varje individ att utveckla sin förmåga och kompetens. Här behövs ett osvenskt tänkande för att sätta de grundläggande mekanismerna på plats: Belöna framgång och låt strålkastaren lysa starkt på framgångsrika individers prestationer. Genom att kommunicera och dela framgång, skapa en inkluderande kultur och belöna kunskapstörst skapas en tillit i alla led.
Nu vill jag försöka paketera insikterna med det strategiska arbetet.

Avslutar med en egen liten livsbetraktelse: ”Viljan att vilja väl saknar ofta logiska skäl”